to be continued...
Det är flera som frågar varför jag inte lägger ut något längre. Tack för frågan!! Det värmer så mycket!
Jag har upptäckt att allt eftersom historien om Isabell växer fram och den formas utifrån mina ord, gör att den känns som min, bara min. Just nu. Den befinner sig också just nu i en del av berättelsen som betyder mycket för mig, därav behöver den tid.
Min önskan i livet är att få mer tid till att skriva, att kunna skriva mycket och på riktigt. Vi har alla drömmar, det är min dröm. Och jag skriver, varje ledig stund skriver jag. Även om just de lediga stunderna ibland lyser med sin frånvaro :)
Så just nu har jag ändå bestämt mig för att vänta med publicering här på bloggen tills jag har kommit längre i historien, kanske till och med en bra bit längre fram. Det har blivit ett litet skötebarn som jag måste ta hand om innan jag delar med mig. Historien har skapats, den kommer formas och den kommer avslutas.
To be continued....